En krok i ett förråd, ett clips i en maskin, ett fäste i en bil. Bakom många sådana detaljer finns trådbockning i järn. Här går vi igenom hur tråden formas, varför den fjädrar tillbaka och vad som styr materialvalet.
Från spole till färdig form
I dag syftar trådbockning oftast på CNC-styrd bockning. Detaljerna tillverkas av kall eller uppvärmd tråd från en spole genom bockning och friklippning[1]. Med standardverktyg matas tråden genom en kluven dyna som bestämmer bockdiametern. Ett roterande verktyg böjer sedan tråden runt dynan, och materialet deformeras plastiskt, alltså permanent. Hela bockstädet kan vridas runt trådens axel, så det går att bocka i alla riktningar.
När kraften släpper fjädrar de flesta material tillbaka en aning. Därför måste detaljen bockas lite förbi den form man vill ha. Principen känns igen från materialläran och skillnaden mellan elastisk och plastisk deformation.
Ett exempel finns på en tillverkares sida om trådbockning järn. Där står att företaget bockar järn- och rostfri tråd mellan 3 och 12 mm i CNC-styrda maskiner som snabbt kan ställas om mellan stora och små serier.
Dimensioner, ritningar och fler arbetsmoment
Moderna maskiner klarar tråd från 0,5 mm upp till 18 mm, och detaljerna kan tillverkas efter prover eller ritning[2]. Bockningen är ofta bara ett steg i en större produkt, där pressning, svetsning, hålslag och gängning kan ingå. Tillverkaren ovan gör efterbearbetning i samband med bockningen, till exempel gängning, borrning och stukning. Därför kan ett till synes enkelt fäste ha passerat flera maskiner innan det är klart.
Järn eller rostfritt
Järntråd används till fästen, hållare, fordonsdetaljer och maskinkomponenter. Rostfri tråd väljs när detaljen ska klara en miljö med högre krav på korrosionsbeständighet. För fjädrande detaljer utgår man från hur fjädern ska användas och under vilka förhållanden den arbetar, till exempel temperatur och risk för korrosion[3]. Det finns också standarder för fjädertråd. SS-EN 10270-2:2011 gäller oljehärdad och anlöpt fjädertråd av olegerat eller legerat stål som främst utsätts för vridspänningar, som i tryck- och dragfjädrar[4].
Börja med frågan om miljön
Om du ska ta fram en tråddetalj, eller skriver om tillverkning i en kurs, är det lätt att börja i fel ände genom att välja material först. Fråga dig hellre var detaljen ska sitta och vad den utsätts för. Fukt, värme och belastning påverkar om järn räcker eller om rostfritt är rimligare, och en tillverkare kan hjälpa till att bedöma det i ditt fall. Ta sedan med en ritning eller ett prov. Då blir samtalet om tolerans och återfjädring konkret från början.